Hej Mina Julvänner!
Hittills i November har jag ju i princip bara handarbetat och tittat på julfilmer; kanske är det mitt sätt att hantera våran oroliga verklighet just nu...Dessutom har jag inte alls lika mycket att pyssla med inför årets Adventsfikat eftersom det blir extremt litet i år. Istället får jag vara glad om jag överhuvudtaget kan ha ett litet Adventsfika som saker och ting ser ut just nu...😔.
Så istället tänkte jag ta en titt i bloggarkivet och återuppleva lite minnen från tidigare novembermånader under åren 2014-2016. Trots att det känns som en helt annan verklighet och en underbar värld utan munskydd, handsprit och distansering, så är det samtidigt mysigt att se tillbaka på lite fina stunder och julminnen.
Så mitt första julbloggsår 2014 var jag superpeppad på att julblogga och det blev kortare inlägg nästan varje dag. Numera har jag ju färre inlägg men lägger mycket mer tid på dem istället. På den tiden kom fortfarande mina syskonbarn hem till mig för att göra egengjorda julklappar...
...vilket var jättemysigt och något jag kan sakna nu när de alla tre i princip är vuxna.
Det året bytte jag och syrran paketkalendrar för första gången och jag fick en härlig stor låda fylld med paket att öppna under december månad.
I november 2014 delade jag också med mig av receptet på ett av de mest populära bakverken runt jul i våran familj, de amerikanska chokladkakorna med Smarties som jag kallar för NON-STOP KAKOR.
Under november 2015 skrev jag 'bara' 20 inlägg. Det verkade vara en väldigt intensiv novembermånad då jag julpysslade och julbakade nästan varje dag. Jag hade bestämt mig för att frångå min vana att ha en julgran med mest RÖDA dekorationer, och istället satsa på julgransdekorationer i vit/guld/silver. Och jag gjorde många av julgransdekorationerna själv. Jag virkade små vita snöflingor som jag stärkte och jag gjorde dekorationer av gamla kakformar mm.
Julgranen blev jättefin det året, men sedan dess har jag återgått till mina julröda julgransdekorationer och har insett att för mig är julen framför allt RÖD och inte vit.
Julgranen 2015 |
Jag sydde dessutom julgardiner och juliga överdrag till hundarnas liggplatser och dynor.
Faktum är att jag fortfarande har kvar dem och numera är de ganska urtvättade och bleka; inte så konstigt kanske att jag är sugen på att byta ut en hel del jultextilier...
Jag delade med mig av mitt planerade 'körschema' inför Adventsfikat och skrev en daglig rapport om framstegen. Det året blev det till exempel väldigt många biskvier...
...och jag provade att göra skumtomtefudge...!
Utseendet på fudgen under tillverkningsprocessen var inte direkt aptitlig😂😱!
Sedan hade jag tagit kort på juldekorationerna i vårat köpcentrum.
Den sista bilden från november 2015 är denna bild från Adventfikat på mig och min mormor som var 88 år vid detta tillfälle.
Nu har jag inte träffat henne sedan Adventsfikat förra året och jag vet inte om eller när jag kommer att träffa henne igen😢.
November 2016 hade vi turen att få mycket snö i mitten på månaden...
...och jag och hundarna njöt av den vita vintervärlden för fulla muggar! Finaste Tyson som älskade snö lika mycket som jag💔.
Hösten 2016 virkade jag massor av juldukar och fönsterlöpare mm.
Ta hand om er💝.
Annie
Så mysigt med tillbakablickar på de gångna åren.
SvaraRaderaJa det börjar bli tydligt att årets jul inte kommer bli riktigt som man är van vid.
Samtidigt är jag tacksam över att vi lever i en tid där sociala medier, videosamtal osv finns.
Det underlättar en hel del nu när den sociala kontakten ser annorlunda ut.
Jo det har du verkligen rätt i! Tack och lov att vi kan hålla kontakter på så många olika sätt om vi vill <3. Och vi kan dela våran kärlek med julen med likasinnade utan att lämna hemmet, tack och lov!
RaderaHärligt med en trip down memory lane! Jag vill ha snö nu!
SvaraRaderaJAG HÅLLER MED! Längtar ihjäl mig efter snö! Speciellt när jag såg de snöiga bilderna med älskade Tyson <3! Det fanns inget han älskade mer än att rulla sig i en fluffig snödriva...nu blev jag tårögd...<3
RaderaVad mysigt att kika tillbaka på <3
SvaraRaderaDenna julen lär vi aldrig glömma och det är nog många som kommer att värdesätta tiden med sina nära och kära helt annorlunda efter pandemin <3
Verkligen. Snacka att man har insett hur mycket som man tog för givet förut <3. Det som gör mest ont är att förlora tid med pappa som hela tiden sakta blir sämre...<3
Radera