❤️ÄLSKADE MORMOR (och saffransskorporna)❤️

 

Den 16:e januari i år dog min älskade mormor Gerd. Hon blev 97 år gammal och somnade in lugnt och stilla på kvällen i sängen i sitt rum på det fina ålderdomshemmet där hon spenderade sina sista år❤️❤️❤️.

Mormor har alltid varit viktig för mig. När jag var liten på 70-talet var mormor ofta barnvakt till mig och jag har många fina barndomsminnen från mormor och morfars gamla mysiga lägenhet i Stockholm när syrran och jag var där och spelade 'bullspelet', eller Resan. För att inte tala om när vi bakade pepparkakor tillsammans innan jul.

I tonåren flyttade vår familj till Gävle, men jag återvände till Stockholm för att studera på Stockholms universitetet. Jag hyrde ett rum av en gammal dam och på helgerna åkte jag till mormor och morfar. Där tittade jag på Tipsextra med morfar medan mormor hjälpte mig tvätta kläder i deras tvättmaskin och så åt vi middag tillsammans. Det var så skönt att ha dem nära och att bli lite ompysslad ibland medan jag slet med studierna. Sedan flyttade jag till England och bodde där i ett drygt årtionde och då kom de och hälsade på❤️.

Tyvärr dog morfar 2004, och i början på 2005 återvände jag till Sverige för gott. Vid adventstid samma år bestämde jag mig för att bjuda in mina nära och kära på julfika och självklart kom även mormor från Stockholm tillsammans med mina två mostrar. Och så var traditionen med mitt Adventsfika påbörjat.

Sedan dess har jag haft ett Adventsfika varje år och mormor kom alltid. Trots att hon blev äldre och fick börja använda käpp, och började få svårt att gå i trappor och åka långt i bil. Och det var SÅ speciellt för mig just att hon ALLTID kom❤️❤️❤️. Trots att det blev svårare och jobbigare för henne💔.

På min nuvarande telefon har jag bilder så långt tillbaka som 2017, och då var som vanligt mormor med på Adventsfikat, och självklart var hon extra finklädd dagen till ära🥰❣️ Och hon tog alltid väl för sig av alla godsaker. Speciellt SAFFRANSSKORPORNA jag bakade efter Leila Lindholms recept.

 

Jag vet inte  hur många år jag har bakat dessa saffransskorpor men tv-serien Leilas Jul (där jag såg dem för första gången) visades 2007, och när jag började julblogga 2014 så fanns skorporna redan på min julbakslista, så någon gång däremellan... Och eftersom speciellt mormor blev så förtjust i dessa skorpor så fortsatte jag baka dem varje år till Adventsfikat. Och självklart fick hon alltid med sig en påse saffransskorpor hem.

Mormor fyllde år den 7 november och hade vi inte möjlighet att åka och fira henne då så brukade vi passa på att fira henne lite senare istället när hon och mina mostrar kom till Adventsfikat, och så gjorde vi 2018.

Vi hade födelsedagspaket till henne, och om jag får gissa vad mormor gör på denna bild så pratar hon nog med min lilla paketgalning Patch (a.k.a. Kaxmörten) som alltid skulle hjälpa till med paketöppningen🥰.

Och noga var hon alltid när paketen skulle öppnas. Tejpen skulle klippas upp och omslagspapper skulle vara helt efteråt.

Jag undrar verkligen vad hon säger till Linnea...?

Mina mostrar som alltid körde mormor till Adventsfikat.

Här vinkar jag farväl till mormor och såg hur hon fick kämpa för att ta sig ner för trappan...

...vilket gjorde mig extra känslosam och sorgsen över livets förgänglighet💔.

År 2019 var sista gången som både min älskade pappa och mormor kunde vara med på Adventsfikat❤️.

Fint klädd i julrött lät hon sig väl smaka av glöggen och allt juligt fikabröd.

Men efter ett tag blev hon yr och höll på att svimma så vi hjälpte henne att lägga sig ner på min säng och vila en stund. Sedan höll vi henne sällskap medan hon återhämtade sig lite❤️.

Och självklart skulle Patch vara med och hålla koll på mormor. Och hon i sin tur var alltid villig att ge hundarna lite extra kärlek❤️.

Jag är väldigt tacksam för min älskade syster som passade på att föreviga stunden❤️. Och någonstans här minns jag att jag insåg att detta var nog sista gången som mormor skulle kunna komma på Adventsfikat, och sista gången hon skulle hälsa på hemma hos mig💔. 

Ja, sen vet ni alla vad som hände 2020... Pandemin kom och jag träffade inte mormor på över ett år💔. Vi kunde ju inte riskera att hon blev smittad. Och mina mostrar isolerade sig och skötte om mormor❤️. Det blev även svårare att prata med henne i telefonen eftersom hennes hörsel försämrades.

Men sommaren 2021 kunde vi äntligen träffa mormor igen och då började jag med traditionen som jag höll i ända tills hon somnade in. Jag gav henne en burk med alldeles nybakta saffransskorpor💛💛💛. Jag minns att det kändes lite konstigt att baka safffransskorpor mitt i sommaren, men jag visste ju inte om det skulle bli någon mer jul  för mormor och hon började dessutom bli glömsk och hade inte koll på vad det var för månad. Och när jag såg hennes glädje över skorporna och hur hon snabbt stoppade in en i munnen så visste jag att jag hade tänkt rätt🥰❤️

Så varje gång vi sågs efter det - några gånger om året - så hade jag med en burk saffransskorpor till mormor.

Och glädjen var lika stor varje gång hon öppnade burken, vare sig det var juli eller jul.

Sista gången vi besökte henne i lägenheten där hon hade bott i c:a 70 år var i november 2022 när hon fyllde 95 år.

Och självklart fick hon saffransskorpor.

Och självklart blev hon lika glad som första gången hon öppnade en burk med saffransskorpor från mig🥰❤️.

Några månader senare flyttade hon in på ett jättefint ålderdomshem så då fick vi hälsa på henne där. Och självklart fick nybakta saffransskorpor följa med. 

Och som tur var...

...smakade de lika gott...

...vare sig det var sommar, höst...

...eller jul

.

Vi hann fira jul med mormor två gånger till och vid de tillfällena tog jag med mig julfika hemifrån och lite av Adventsfika-stämningen, eftersom jag visste hur mycket hon hade tyckt om att vara med hemma hos mig den dagen.

Vid besöken skojade vi till det och tog grupp-selfies vilket är fint att ha nu.

Och det som visade sig vara den sista gången vi träffade mormor var i november förra året när vi FIRADE TIDIG JUL med pappa på hans demensboende, och med mormor på hennes boende❤️❤️❤️.

Vi fick till ett fint gruppfoto...

...och mormor - som vid det här laget mest såg fram emot fikastunderna på dagarna - lät sig väl smaka av julfikat jag hade med mig . Och det märktes att hon tyckte det var jätteroligt att få en massa julklappar🎅🎁! 

Den enda person som vid det här laget INTE visste vad det var i detta paket (🙈🤣) var mormor eftersom hon hade blivit så glömsk🥰.

Glädjen över skorporna var lika stor som vanligt, och provsmakning skedde på en gång. Själv kan jag inte låta bli att skratta åt syrrans min😅. Undrar hur många burkar med saffransskorpor hon såg mormor öppna under de sista åren??🙈🤣

Och fortfarande, vid 97 års ålder, skulle tejpbitarna på julklapparna klippas isär och omslagspappret behandlas med försiktighet🥰🥰🥰.

Nu hoppas jag att morfar och mormor är tillsammans igen och sitter och gungar i en hammock någonstans. Och jag kommer att baka saffransskorporna igen till jul, tänka på min älskade mormor, och önska att jag kunde skicka en burk saffransskorpor till himlen💛💛💛.

❤️Morfar Olle och mormor Gerd❤️

Annie