Julpysseldag

Igår stod det julpyssel hos syrran på schemat, men vi hann ändå med en liten sovmorgon. 

Neville har upptäckt att det är ganska mysigt att ligga i sängen så han passade på att bre ut sig medan jag gjorde mig i ordning för våran morgonpromenad.

En titt på termometrarna visade att det var 10 minusgrader ute och rätt kallt inne också...

Men solen tittade fram lite grann och jag njöt som vanligt lite extra när det är vitt på marken och det knarrar lite extra under skorna❄️🤩❣️

Väl hemma igen körde jag ett roligt danspass med min träningsguru SANDRA FRIBERG innan jag gjorde i ordning allt jag skulle ha med till syrran.

Hemma hos syrran hade de så sakteliga börjat juldekorera och i fönstret hängde ett exemplar av julstjärnan som det var tänkt att vi skulle göra. Och när jag säger vi så var det jag och syrran och Angie som är mamma till min systerson Simons tjej Noelle.

Syrran hade förberett lite grundmaterial till de stora stjärnorna. Dessutom skulle vi göra varsin mindre stjärna av toarullar...

 ...så vi började med att klippa isär en massa toarullar och målade alla bitarna. Jag glömde att fota detta steg, men Angie och syrran målade sina toarullsbitar i vitt medan jag ville ha en röd stjärna så jag målade med röd färg.

Medan alla toarullsdelar torkade plockade vi fram materialet till de stora stjärnorna och syrran instruerade oss hur vi skulle börja mäta och fläta och limma ihop delarna.

Det blev en hel del hjärngymnastik när jag skulle hålla reda på allt så det var nödvändigt med en liten minibrejk och fylla på energinivåerna med lite saffranskladdkaka

Neville höll mest till under bordet men kikade fram då och då för att kolla läget🥰.

Efter ett tag fick vi sällskap av Noelle och Simon och Linnea.

Till slut, efter c:a 3-4 timmar hade vi fått ihop varsin stor och fin julstjärna och både jag...

...och Angie var riktigt nöjda och stolta över våra skapelser🌟🌟🌟❣️

Sedan var det dags att ta fram toarullarna igen och börja sammanfoga alla delar.

Det gick jättebra för mig till att börja med, men efter ett tag började jag få problem med att limmet släppte och bitarna ville inte sitta ihop ( höll jag inte ihop dem tillräckligt??) och jag fick använda mer och mer lim (var det något fel på mitt lim??) och brände mig på limpistolen och fick tjusiga blåsor och fick testa Angies limpistol (kanske hennes lim var bättre??) men det var liksom lönlöst. Medan syrran och Angie fick till fina papperstjärnor så blev min stjärna mer och mer limtäckt medan jag desperat försökte få ihop alla delarna till en fin stjärna😬🤯. 

När syrran var klar med sin egna stjärna och skulle ta sig en närmare titt på min stjärna för att se om hon kunde hjälpa till... så började hon asgarva istället eftersom hela stjärnan nerkletad med lim (fotot blev lite suddigt för jag skrattade också när jag tittade på eländet)🤣🤪. Vi kom fram till att det måste ha blivit någon reaktion mellan färgen och limmet som sedan drev mig till lim-vansinnet😉😂. Syrran försökte bättra på den med färg etc, men vi får väl se om jag kan använda den till slut...

Under allt detta drama hade Neville gått och lagt sig i hallen. Och efter Angie tackade för sig och åkte hem med sina nya, fina julstjärnor, så var jag kvar hos syrran ett tag till eftersom jag ville göra ännu en variant på en stor julstjärna. Men det började bli sent och vi började bli trötta så den blev definitivt inte perfekt...men jag är ändå jättenöjd🤗🤩❣️

 Jag såg nämligen en liknande fönsterstjärna i en tidning (som för övrigt kostade c:a 700kr😱) och jag tyckte den påminde om en snöflinga och ville testa att göra en sådan också❄️.

Men när jag var klar var klockan nästan 23.00 så vi plockade ihop och Neville och jag vandrade hemåt.

Och det hade börjat snöa och jag var verkligen full av julstämning efter en lång dag med trevligt sällskap, julpyssel, julmusik och julfika🥰.

Dock insåg jag idag att jag inte hade de rätta lamporna hemma så jag måste köpa det imorgon innan jag kan använda dem... Den som väntar på något gott...😁!

Hoppas ni får en fin och julig vecka🥰❣️

Annie

Tillbakablick: Familjens pepparkakspyssel 2022

Hur har ni det ute i stugorna? Här är det ganska bra just nu, speciellt med tanke på att vi har fått snö och minusgrader🤗❄️🤩.

De konstgjorda grangirlangerna på balkongen är täckta med ett lager fluffig snö...

...och Neville och jag njuter av vintriga promenader som inkluderar kängor med broddar för min del. Dessutom är ju alla vanliga promenadvägar mycket mysigare när allt är täckt av snö.

Jag har en lång lista i huvudet på (juliga) saker jag vill göra och försöker beta av dem i turordning, men som vanligt den här tiden på året så börjar dagarna flyga förbi i en ryslig fart. I dag har jag i alla fall bakat matbröd och nu ligger en hög väldoftande vörtfrallor och svalnar i köket. 

Men i detta inlägg tänkte jag berätta om förra årets pepparkakspyssel. Jag och syrran och de syskonbarn som vill vara med har ju länge haft som jultradition att träffas en kväll i december och sätta ihop och dekorera pepparkakshus och baka ut pepparkakor av färdig pepparkaksdeg som sedan dränks i krisyr och godis😉. Mitt huvudsakliga jobb brukade vara att göra flera satser kristyr och syrran brukade vara den som satte ihop husen. Men de senaste åren har vår pepparkakstradition förändrats en del. Nu är syskonbarnen så pass stora att de kan inhandla material och ansvara för sina egna byggen själva om de vill vara med. Och syrran har då mera tid att få utlopp för sin egna kreativa ådra, vilket har inneburit att hon kan bygga mer på fri hand. Och vi försöker numera dessutom planera in den här pysselstunden så att min svåger Anders kan vara med och hjälpa till med den kreativa processen. Och jag har också börjat våga mig på att skapa små saker med pepparkakor...även om jag fortfarande ansvarar för kristyren😅. 

Förra året hade vi planerat in vårat pepparkakspyssel några dagar efter Patch dog och jag var inte alls säker på hur det skulle kännas. Dock hade jag ju fortfarande min älskade Rocky vid min sida...

...och det var dessutom ganska skönt att inte vara hemma utan istället vara omgiven av familjen och lyssna på syrran och svågerns diskussioner om pepparkaksbygget❤️.

Jag hade bestämt mig för att återigen göra en pepparkakslykta - tycker de är så mysiga! - Och Linnea hade köpt ett pepparkakshus som hon noggrant dekorerade med koordinerade chokladlinser. Syrran gräddade smådelar till pepparkaksprojektet som hon sedan började montera.

Självklart var Rocky med och kollade in vad vi gjorde, men när det inte innebar något ätbart för honom slog han sig till ro på kökssoffan.

Sedan dök Anders upp lagom till att syrran började få lite ordning på byggdelarna.

Själv hade jag fått hjälp av syrran att limma ihop lyktan eftersom hon är mycket bättre än mig när det gäller att hantera en limpistol.

Nu började årets projekt ta sig.

Fördelen med pepparkakspyssel är att man samtidigt kan knapra på dekorationsmaterialet om man så vill😉.

Jag hade bakat ut 3 stora hjärtan av köpedegen och dekorerade dem med grön och vit kristyr. Sedan fick de hänga i mitt vardagsrumsfönster under hela julen. I år får jag nog göra fyra hjärtan...

Och nu började man se vad årets stora bygge skulle bli...!

Eftersom Anders är lastbilschaufför blev han ansvarig för de små designdetaljerna. Det är ju väldigt viktigt var strålkastarna mm sitter på en lastbil😉.

Min systerson Simon stannade till en stund i köket och dekorerade lite pepparkakor...eller provsmakade kristyren och dekorationsmaterialet... Oklart vilket😉...men kul att han var med en stund. Mitt tredje syskonbarn Pontus har flyttat hemifrån och var inte med.

Vid det här laget hade Rocky ledsnat på vårat pyssel och gått och lagt sig på hans favoritställe hemma hos syrran... Högst upp på kuddhögen i deras soffa🥰❤️. Älskade livsnjutaren Rocky🥺💔.

Dekorera pepparkakor kräver hög koncentrationsnivå. Samma när man ska dekorera en pepparkakslykta😁.

Anders och Syrran funderar på detaljerna...

...och så småningom började man kunna se...

...exakt vilken julig lastbil det skulle föreställa🤩❣️

TADAA❣️❣️❣️ 

Visst blev den fin, julens mest kända lastbil! Samarbetet mellan Anders med sina detaljkunskaper om lastbilar och syrran med sin kreativa ådra och dekorationskunskaper fungerade utmärkt i detta fall! Och själv var jag riktigt nöjd med min lykta och mina stora pepparkakshjärtan med hundtema🐾❤️. Speciellt hjärtanen som för det mesta brukar se ut som en 5- åring har dekorerat dem (jag är duktigare med garn än en spritspåse om man säger så🙈😅), men förra året var jag ganska nöjd minns jag🤗.

Och om ni undrar så har syrran redan bestämt vad årets pepparkaksprojekt ska bli - och förberedande arbete pågår - men mer än så tänker jag inte säga just nu🤫😁.

Med Varma Julhälsningar,

Annie

Tillbakablick: Julklappsspelet 2022 och Patch sista dagar...

Förra årets julklappspel var den sista jultraditionen i våran familj som Patch var med på❤️💔. Det var lördag den 3:e december och som vanligt samlades vi, den närmsta familjen, hemma hos mamma på eftermiddagen. Det här är nog den jultradition - förutom julafton så klart - som är mest populära bland familjens yngre generation, så vi brukar försöka hitta en dag som funkar för både lastbilschaufförer och väktare så att alla kan vara med🥰.

Läget med Patch var inte bra. Han fick sämre och sämre aptit på grund av njursvikt och jag försökte locka honom att äta den ena godsaken efter den andra men det var lönlöst och vid det här laget förstod jag att jag bara hade ett fåtal dagar kvar med honom💔😭.... Tidigare under hösten hade jag planerat på att sticka en ny fin (jul)tröja till honom, och av någon anledning blev det jätteviktigt att få klar den. Han älskade ju sina stickade tröjor, och jag antar att jag kände att detta var något jag faktiskt kunde göra för honom❤️. Annars var jag ju så fruktansvärt maktlös och kunde inte göra något alls för att stoppa sjukdomen från att ta livet av min älskade följeslagare💔💔💔.

Och även om han bara bar sin nya tjocka, glittrande jultröja i några dagar, så kändes det fint inombords. 

Och som ni ser hade vi snö även denna dag. Väl hos mamma åt vi tex mex som vanligt, men tyvärr tog jag ingen bild då trots att det är den stunden jag minns bäst från den dagen.  Patch satt nämligen i mitt knä hela kvällen och när jag åt var han faktiskt intresserad av min mat så jag lät honom äta köttfärsen på tallriken🙈. Det skulle jag ALDRIG göra annars, men jag var SÅÅÅ desperat att få honom att äta NÅGOT😔... Och det visade sig i princip vara det sista som Patch åt...någonsin...så jag är VÄLDIGT glad att jag frångick alla mina vanliga hundägarprinciper vid det tillfället❤️.

Efter maten lades alla julklapparna upp på bordet. Det är ju lite mer spännande nuförtiden när även den arbetande yngre generationen får bidra med egna julklappar, så allmänt sett så blir det bara roligare och roligare med julklappsspelet som har blivit en viktig tradition i vårat julfirande. Och här kan också tilläggas att vi inte är så hårda med våra spelregler utan tanken är att alla ska känna att de lämnar spelet med bra vinst😁. Vi brukar ha en regel på minst 3 julklappar, men alla brukar ha mer än så när vi slutar (eftersom vi har såå många julklappar). Och efter vi har avslutat spelet brukar det dessutom förekomma en hel del byteshandel som ökar chansen ännu mer att alla är nöjda med sin julklappshög. Dessutom är det nog en av de tillfällena på året då vi alla sju (jag, mamma, syrran, svågern och mina tre syskonbarn) har det som roligast tillsammans. Det brukar alltid bli mycket skratt och skoj och kärleksfulla pikar mm, och det är helt enkelt en väldigt hjärtevärmande jul- och familjetradition🥰❤️.

Trots att Patch var sjuk var han lika intresserad av alla julklappar som vanligt❤️. (När jag tänker på det nu kommer tårarna🥺💔). Han ÄLSKADE ju verkligen paket och ville alltid ha stenkoll på alla julklappar under hela julen🎁❤️.

Som vanligt var han redo att lägga beslag på ALLA paket🥰.

Tyvärr har jag inga minnen som helst av själva julklappsspelet; hela mitt fokus var på min lilla pälskling. 

Vi hade faktiskt tre hundar med på julklappspelet eftersom syrran och svågern tog hand om lilla Bosse förra julen. Rocky var förstås också med men han åt tuggben och kopplade av i den gosiga bädden som jag hade tagit med till hundarna.

Efter ett tag orkade inte Patch hålla koll på alla julklappar...

...utan vilade bara i mitt knä medan vi spelade klart.

På vägen hem körde vi förbi den stora Gävlebocken som var fint upplyst. 

De sista dagarna med Patch var vi i en bubbla. Patch låg och sov på soffan och i min famn medan jag tittade på alla mina favorit-julfilmer en sista gång tillsammans med honom och Rocky. 

Jag försökte till och med hitta klipp från kalle Ankas julafton på Youtube så att jag kunde se dem tillsammans med båda hundarna en sista gång🥺.

Vi gick korta promenader på Patch's villkor och självklart bar han sin jultröja.

Men mest låg han i min famn där han var som tryggast medan jag räknade ner timmarna innan jag var tvungen att säga farväl till honom på morgonen den 6 december 2022😭💔😭.

Tack för allt min älskade lilla paketgalning🥺❤️. Julen kommer aldrig bli densamma utan dig och din bror 💔🐾💔.

Annie